Syftet med indexet är att årligen se över situationen för pressfriheten runtom i världen. Av de 180 länder som är med i indexet har ungefär 50 procent dåliga omständigheter för journalister. Poängen sträcker sig från ett till hundra, och bara sju länder fick över 85 poäng. En av dem är Finland med 87,18 poäng.
Den försämrade situationen för pressfriheten beror på flera olika faktorer. Det största problemet är ekonomin. Pressen är utsatt för finansiella problem i stora delar av världen. För nästan en tredjedel av länderna i indexet har den ekonomiska situationen blivit så allvarlig att mediehus behövt stänga. Det har hänt i bland annat Grekland, Argentina och Nya Zeeland.
Eftersom redaktionerna är under ekonomiska svårigheter kan myndigheter få större makt över dem. Ekonomiskt oberoende är nödvändigt för fri press och många redaktioner är på väg att förlora den, om de inte redan gjort det. Speciellt dåligt har det blivit i USA, som i indexet har sjunkit över 14 poäng under de senaste två åren. Redaktionerna i USA har lidit av stora ekonomiska nedskärningar under president Donald Trumps mandatperiod. Nedskärningarna har lett till att en stor del av befolkningen inte har åtkomst till pålitliga nyheter.
Ett annat ekonomiskt besvär för pressen är de ledande digitala plattformarna som Google och Facebook. Reklamintäkter går numera till plattformarna istället för nyhetsorganisationerna. Reklamintäkter är en väsentlig inkomstkälla för pressen som de går miste om.
Även om det fortfarande finns flera redaktioner som överlevt de finansiella svårigheterna påverkar ekonomin starkt journalistiskt arbete. Redaktionerna har inte längre råd att satsa på bra kvalitet. En stor del av pressens resurser går till att jämna ut ekonomiska problem. Detta leder till att ekonomin har en allt större makt på vad pressen publicerar.