Passionen för desserter ledde Mia-Maria Tschernij till OS-guld

I det lilla skåpet i omklädningsrummet hänger ett förkläde och en kockskjorta. Ett namn står broderat på skjortan med tunna stygn: Mia-Maria Tschernij.

Tschernij ska inleda ett kvällsskift på sin arbetsplats Brasserie Lionne i Helsingfors. Där jobbar hon som köksmästare och ansvarar för de kalla rätterna, förrätterna och desserterna.

Tschernijs passion för matlagning föddes redan i grundskolan under lektionerna i huslig ekonomi och utvecklades hemma tillsammans med hennes mamma. Efter nian sökte hon sig till kockutbildningen.

– Jag tänkte att det var en utbildning som alltid skulle komma till nytta, oavsett vad jag skulle göra i framtiden. Flera av mina kompisar tänkte likadant. Om man inte visste vad man ville, var kocklinjen ett bra val.

Det var också på kockutbildningen som intresset började gro på allvar – kanske kunde det här faktiskt bli hennes framtida karriär.

Efter ett år på kocklinjen fick Tschernij sitt första restaurangjobb, som lunchansvarig på en restaurang i Fiskars. Det var hektiskt, men lärorikt.

– Jag kastades rakt in i det, men det gjorde också att jag lärde mig otroligt mycket på kort tid.

”Jag började med att fokusera på det estetiska i desserterna. Smakerna kom in senare.”

Några år efter utbildningen började Tschernij fördjupa sig i desserter. En viktig drivkraft var hennes intresse för fotografering. Plötsligt hade hon något vackert att fota och publicera på sociala medier.

– Jag började med att fokusera på det estetiska i desserterna. Smakerna kom in senare. Jag testade mycket hemma och på jobbet.

Tschernijs desserter är färgglada och fångar ögat i den sterila köksmiljön. Inspirationen hämtar hon från naturen, särskilt våren, då nya färger, dofter och råvaror väcks till liv. Instagramkontot blev snabbt en kanal där både kollegor och branschfolk började lägga märke till hennes arbete.

– Om jag själv fick välja fritt vad jag skulle jobba med, så skulle det vara just desserter, även om min nuvarande arbetsroll ser annorlunda ut.

Vägen till OS

En av milstolparna i Tschernijs karriär kom när hon erbjöds rollen som konditor på Svartå slott – ett erbjudande som kom som en överraskning. Hon hade ingen examen som konditor och tänkte att hon saknade kompetensen som krävdes för rollen.

– Men när min vän sa ”Du är ju en konditor”, såg han nog mer i mig än jag gjorde själv. 

Det var bland annat hennes dessertbilder på Instagram som banade väg för det nya steget. 

Efter några månader på Svartå slott dök en ny möjlighet upp: en plats i det finländska kocklandslaget hade blivit ledig, och Tschernij bestämde sig för att söka. Till sin förvåning fick hon den, och där började träningen inför kockolympiaden.

– Jag tror min väg in blev lite kortare eftersom laget saknade medlemmar, och jag hade personer som kunde rekommendera mig. Mina professionella nätverk har verkligen varit till hjälp. Men man måste också visa att man vill vara där och att man förtjänar sin plats.

Landslaget tränade i Helsingfors, där de har egna utrymmen på Degerö, med träningskök och övernattningsmöjligheter. Träningen skedde i tredagarsperioder två gånger i månaden, och kockar flög in från hela landet.

– Många andra landslag saknar sådana träningsmöjligheter, vilket gör det både svårare och dyrare att förbereda sig.

”Man får till exempel skala en morot, men inte skära den till slutlig form”

Menyn planeras i minsta detalj före en tävling. Sedan övas tillagningen och slutligen skapas en minutbaserad tidsplan för hela tävlingsdagen. Domarna är noggranna. Allt från hygien och svinn till ingredienslistor måste vara under kontroll.

– Man får till exempel skala en morot, men inte skära den till slutlig form förrän under tävlingen.

I februari 2024 tävlade Tschernij och det finländska landslaget i IKA – Internationella Kockolympiaden i Stuttgart, Tyskland. Det finska laget tävlade i två klasser: Chef’s Table, en sjurättersmiddag för tolv personer, och Hot Kitchen, en trerättersmiddag för 110 gäster. Finland tog guld i båda klasserna, och med sina slutgiltiga poäng kammade de hem totalseger i tävlingen.

– Jag hade inte väntat mig det. Jag hoppade säkert två meter upp i luften när resultaten kom!

Nästa stora tävling är världsmästerskapen i november 2026 och träningen har redan börjat.

– En dag skulle jag gärna vara domare i kockmästerskapen. Vägen dit är lång men kanske en dag.

Tillbaka till rötterna

Tschernij tänker ofta tillbaka på sina första sommarjobb och praktikplatser. I dag hoppas hon själv kunna inspirera unga i branschen. Restaurangvärlden är intensiv, men hon beskriver hur hon med åren hittat ett lugn i sig själv och sitt arbete. 

– Förr kunde jag fastna i misstag och stress, men nu har jag blivit mer trygg i både mig själv och mina kunskaper.

Motivation får hon från sin arbetsgemenskap. 

– En god stämning i köket är avgörande. Om någon är på dåligt humör, märks det snabbt i hela teamet. Det är viktigt att folk vill komma till jobbet.

På restaurangen är servicen i full gång. Stämningen är hektisk men kontrollerad. Från ett högljutt ”pling” i köket informeras servitörerna om att det finns maträtter att föra ut till kunderna. Doften av lök och nybakat bröd blandas med ljudet av ett kök i rörelse. Tschernij häller upp en kaffekopp och inleder sitt arbetsskift.