Personlighetstest – en väl marknadsförd bluff?

Personlighetstest kopplades under 1900-talet samman med massrekryteringar för att skicka soldater till fronten. Nu använder privata företag dem för att anställa personal. Personlighetstest är med jämna mellanrum i rampljuset eftersom det är svårt att hitta konkreta fördelar med dem. Ändå förekommer de förvånansvärt mycket i dag.

Känner du dig ofta frisk och stark?

Så löd den första frågan i det första officiella personlighetstestet. Det togs i bruk under första världskriget. Det var till för att snabbt rekrytera soldater. De potentiella soldaterna besvarade ja/nej frågor. Frågorna var till för att snabbt reda ut vem som var stridsduglig. 

Personlighetstest mäter nuförtiden egenskaper och resultatet visar hur starkt de uppkommer hos personer. I resultaten finns det ofta skalor eller något annat mätsystem. Dagens personlighetstest visar i hur hög grad vissa egenskaper uppkommer i. På nätet hittas massvis av personlighetstest, sällan berättar de någonting man inte redan vet. Inom rekrytering använder man ofta mera djupgående test. Flera har mera än hundra frågor och kan ta upp till en timme att utföra. 

Jan-Erik Lönnqvist tycker inte personlighetstest är lönsamma verktyg för att mäta egenskaper med. Bild: Markku Verkasalo.

En av de största problemen med personlighetstest är att de sällan återspeglar hur en person är i verkligheten. Det beror på att vissa egenskaper är svåra att mäta. När man utför ett personlighetstest är det även enkelt att ljuga för att svara så som man tror eller vill visa sig vara. Din uppfattning om dig är inte alltid heller korrekt.

Responsen man får efter varierar beroende på testet. Vissa tester använder sig av poäng och andra av skalor. Dagens test baserar sig i stor del på algoritmer. Det leder bland annat till att vissa egenskaper kommer starkare fram än andra. Missvisande svar uppkommer därför ofta och ärliga testresultat göms bort i mängden. Jan-Erik Lönnqvist som är professor i socialpsykologi vid Helsingfors universitet säger att poängen från testerna har små samband till realiteten. Resultaten borde minst sagt tas med en nypa salt.

”Man kan inte förutspå hur bra någon kommer att klara sig i arbetslivet baserat på ett personlighetstest.”

På arbetsmarknaden används personlighetstest främst av privata företag och rekryteringsbolag. Att lyckas i en position kräver ofta egenskaper som är svåra att mäta. Därför är det inte lätt att bestämma vad man borde se efter i ett test. Lönnqvist säger att speciellt produktivitet är svårt att mäta. Det är svårt att säga när personlighetstest ligger i bakgrunden för lyckade rekryteringar. Andra faktorer så som konkreta färdigheter inverkar mycket. 

Lönnqvist tycker inte att personlighetstest är nödvändiga inom rekrytering.

– De är absolut inte effektiva, speciellt inte inom rekrytering. Man kan inte förutspå hur bra någon kommer att klara sig i sitt blivande arbete baserat på ett personlighetstest. Det är delvis därför att det är så lätt för människor att ge precis det intrycket de önskar i testet. Men det är delvis också därför att fast människor skulle svara ärligt så förutspår de här testerna inte egentligen så mycket. 

Att ha någon utomstående att skylla på när rekryteringar går snett är en orsak som Lönnqvist tror att ligger bakom att företag använder sig av test i anställningar. Lönnqvist säger att det nästan är skrämmande hur bra psykologer har lyckats marknadsföra personlighetstest till företag. Han säger att psykologer på ett vis har fört företagen bakom ljuset. 

Inställningen till vad testerna påstår beskriver Lönnqvist som frisk och skeptisk. Enligt lagen om integritetsskydd i arbetslivet krävs det samtycke av arbetstagaren för att delta i personlighetstest. Med andra ord måste man inte delta. Men privata företag måste heller inte hålla dig kvar i processen ifall de inte vill.