Kaffekännarens bästa tips – så här vet du att ditt kaffe är etiskt

Finländare dricker mest kaffe i världen, och samtidigt som priset stiger finns det ett ökande intresse för hållbart och etiskt kaffe.

Kevin Kainulainen och Matthew Kern hade ingen större erfarenhet av kaffeproduktion när de började intressera sig för hur kaffe produceras, och hur det går att påverka.

– Vi hade ingen bakgrund inom kaffebranschen, men saknade något bättre än det typiska kontorskaffet. Likaså väcktes frågor om hur man som företag kan göra något gott.

Det ledde till att de 2022 åkte ner till Rwanda för att träffa bönderna personligen, och nu producerar de kaffe med så få mellanhänder som möjligt. Det gör att bönderna kan få tillräckligt betalt för sitt arbete.

Att jobba tillsammans med bönderna ser de som det viktigaste sättet att påverka. Farmerna de samarbetar med odlar endast ekologiskt kaffe för att undvika de långsiktiga effekterna av kemikalierna, som ofta används för att kaffet ska hålla längre i butikshyllan. 

Klimatförändringen komplicerar kaffeproduktionen

Kainulainen har inte svårt att svara på frågan om vilka som är de största utmaningarna kaffeproduktionen står inför.

– Klimatförändringen! Utan tvekan. Den påverkar odlingen väldigt konkret – kaffe odlas i områden som är känsliga för förändringar och påverkas av både torka och förändrade regnperioder. 

Även masskonsumtionen lyfter Kainulainen upp som ett problem – konsumtionen ökar samtidigt som utbud minskar. Förutom klimatförändringen påverkas produktionen av krig, logistikproblem och att arbetsvillkoren ofta är så dåliga att många vill byta bransch.

Matthew Kern och Kevin Kainulainen, ägare och grundare till Dash Coffee. Bild: Amanda Grönroos Wickström

En kopp kaffe döljer en sårbar och komplicerad process

– Den absolut största lärdomen jag fått är vilken otroligt lång och komplicerad process det finns bakom en kopp kaffe som sedan kostar tre euro. Kaffeträden ska växa, bären ska gro, de plockas för hand uppe i bergen, processeras i flera månader och transporteras över både land och hav. Sedan ska kaffet ännu rostas och bryggas.

Att det handlar om så många steg gör också att det ofta blir många mellanhänder, och alla ska få betalt. Finns det för många mellanhänder leder det ofta till att de är bönderna som får alldeles för lite betalt. 

– Förutom att stegen är många så är de också sårbara – skörden kan bli dålig, transporten kan skadas, rostningen kan gå fel och om du brygger kaffet dåligt kan det sista steget göra att kaffet inte blir gott.

Kainulainens tips till dig som vill dricka hållbart kaffe

– Köp kaffe från transparenta företag som berättar om sin produktion på sin hemsida eller sociala medier. Ofta är det ett bra tecken om det framkommer från vilken farm kaffet kommer från, inte bara landet.

Dessutom kan man fråga såväl butiker som caféer och restauranger varifrån de får sitt kaffe för att visa att intresse och efterfrågan finns.

– Fråga varifrån det kommer, var det har rostats eller vilket pris som har betalats för kaffet. En gång åt jag middag på en topprestaurang i Finland där alla råvarors ursprung var listade, förutom kaffet. Personalen visste heller inte varifrån kaffet var. Det tycker jag är intressant – många bra restauranger erbjuder fortfarande bara billigt och vanligt kaffe.

Redan i Stockholm och Oslo ser det annorlunda ut, men han tror att en förändring är på gång i Finland även om den går långsamt. Att kaffepriset stiger har problematiska orsaker, men Kainulainen hoppas ändå att det kan vara ett sätt att få upp ögonen för kaffet vi dricker. 

Även om ett företag behöver gå med vinst, anser Kainulainen att företag har ett ansvar att kunna berätta om vad de gör.

– Det är också viktigt att ifrågasätta stämplar som Fairtrade. Det kan betyda att kaffet är mer hållbart, men det är också lätt för företag att gömma sig bakom en stämpel. Många mindre företag har inte stämpeln helt enkelt eftersom det är en kostnadsfråga – stämplarna är dyra.

Kainulainen och Kern har valt att istället lägga pengarna på annat, som att betala bönderna mer.